På jakt efter morgondagens designklassiker – Ambiente 2012

Hansjerg Maier Aichen, professor på Karlsruhe University of Design nästan fnyser:
-Trender, säger han, jag avskyr begreppet trender. Trender handlar bara om detaljer, om det ska vara pastellfärger eller brunt just i år. Det är trender som driver kortsiktig och lågkvalitativ konsumtion, säger han.
Vi befinner oss på Ambiente i Frankfurt, den viktigaste mässan för inredning i Europa. Elva gigantiska hallar, 4600 utställare och oräkneliga produkter finns här.
Här finns enorma mängder med lätta uppdateringar av förra säsongens varor, just det som professor Maier Aichen tar avstånd ifrån, men också fullkomligt innovativa saker. Mest spännande är Hall 11, där de vassaste företagen får ställa ut. Där finns avdelningen Talents, där unga designkollektiv ställer ut gratis och förhoppningsvis får en kickstart på karriären.

Omisskännlig och funktionell
Jag följer designprofessorn tätt i hasorna, tillsammans med ett antal journalister från hela världen.
Han talar om hur han definierar design:
- Design handlar om form sprungen ur funktion. Föremål ska vara tillverkade med respekt för resurser, säger han.
Som lärare i design försöker han inpränta i sina elever att ett riktigt designföremål har en omisskännlighet, en autenticitet, och därför uppmuntrar han sina elever att inte söka förebilder utan hitta sin egen karaktär.
Han styr bestämt mot några montrar i avdelningen Talents.
Där huserar unga designkollektiv, som ZE123 från Neapel.
- Neapel är inte känt som någon designmetropol, och just därför är det så intressant att se hur ungdomar med små resurser hittar lokala producenter som hjälper dem att förverkliga sina idéer, säger Hansjerg Maier Aichen.
En stol/bänk gjord av spänstigt rostfritt stål och industrigummi känns som ett svävande moln att sätta sig i.

Fabio Chianese från Neapel visar den mjuka stålbänken

Den lär inte göra sina uppdragsgivare rika, eftersom de inte har den produktionsapparat som krävs för att själva kontrollera hela vägen från fabrik till konsument, anser professor Maier Aichen.

Sälj inte din idé till vem som helst
När han talar med nyexaminerade designers har han ett klart budskap: försök kontrollera så mycket som möjligt av produktion och distribution och sälj inte din idé till vem som helst!
-Det är ett bekymmer att god design blir så dyr, anser han:
En väl designad produkt med begränsad distribution som kostar en dollar att producera kostar 7 dollar i konsumentledet. Det beror på att det är så många led innan det mindre företagets produkter når marknaden. Ikea däremot har kontroll över en gigantisk produktions- och distributionsapparat. En produkt som kostar en dollar att tillverka kostar 2-3 dollar i konsumentledet.

Svenskar uppmärksammade

Designkollektivet dmoch består av tre svenskar som nyss utexaminerats från Carl Malmsten . Deras unika lampor, handsvarvade i aluminium hissas upp och ner med hjälp av tyngder av rispåsar.

David Ericsson, Marcus Berg och Ania Pauser berättar att de letade upp en gammal man som kan konsten att svarva aluminium och bad honom göra något som skulle vara en riktig utmaning för honom. Det blev lampskärmar med ett skaft, harmoniskt balanserade.
- Vi har sålt åtta stycken, alla specialtillverkade för kundens rum, säger David Ericsson.
Designkollektivet visar också ett set med enkla leksaker bestående av en handsvarvad träklump, en rispåse i moccaliknande tyg och en bit läder.
- Barn leker med allt de har omkring sig. De här kan bli vadsomhelst – ett spöke, en båt, en rymdraket, säger de två unga papporna i kollektivet.
Designprofessorn lyfter fram dmoch som exempel på hur viktigt det taktila är i god design:
- Datoriserade nutidsmänniskor brister i känsla för material, säger han, och väger den svarvade träklumpen i björk i sin hand.
-Den påminner om en helig sten från floden Ganges, säger han.
Jag lånar den ett ögonblick. Den är ljuvlig att ta i.

Svenska designkollektivet dmoch ställde ut leksaker och lampor

Dansk hållbarhetskultur

Danmark är partnerland till Ambientemässan i år. Den danska utställningen bygger kring lösningar för en hållbar utveckling. Här finns lätta dyra aluminiumcyklar.
I Danmark kan cyklar vara lyxvaror. De utställda exemplaren kostar i storleksordningen 5000 Euro. Men så är danska städer byggda för cyklar. 60 procent av alla arbetsresor i Köpenhamn företas med cykel.
- Det har blivit populärt att bygga sin egen personliga cykel. Folk lägger massor av pengar på det, säger Iben Højer Handen , från Dansk Design Center, som visar utställningen
En vattenflaska i stabilt glas med silikonkapsyl är också typisk för det danska hållbarhetstänket. Den ska användas till kranvatten, vara lätt att diska, och minska behovet av att köpa vatten på flaska.

Vem vet?Den som kommer över ett tidigt verk från dmoch, ZE123, Pilipp Blesheim eller någon annan av dagens unga designers kanske sitter på en dyrgrip som om några decennier säljs till ett svindlande pris på auktion. Den nya tidens designprodukter är till för att vara beständiga. De ska inte slitas ut, varken av att användas eller av att tittas på varje dag.

Texter och bilder:Dagmar Forne

Fabio Chianese från Neapel visar den mjuka stålbänken

dmoch

Ambiente 2012- praktisk inomhusodling kommer i storstäderna

Detta galleri innehåller 5 bilder.

Krukor inomhus tar plats och växterna kroknar snabbt utan tillräckligt ljus. Det har finska Indoor Garden och Nya Zeeländska Boskke tagit fasta på. Markus Nilsson, hängiven hemmakock och köksträdgårdsodlare från Helsingfors tröttnade på att köpa kryddväxter som bara vissnade i … Läs mer →

Modeveckan 2012: Konsten att älska sin garderob

Var på diskussion anordnad av Association of Swedish Fashion Brands och Antonia Ax:son Johnsons Stiftelse för Miljö och Utveckling om hur modeindustrin kan anpassas nu när alltfler drabbas av garderobsfetma och börjar modedetoxa.
Iskall februarimorgon. Ett tält i Kungsträdgården fullt av modemänniskor som ska diskutera hur världens modeindustri ska ställas om från att vara den största miljöfaran på klotet med giftberoende odlingar, färg och tvättprocesser som förorenar vattendrag och långa transporter.
Konsumtionen av kläder har ökat med 40 procent under det senaste decenniet. En brittisk undersökning som kom för något år sedan visar att varje plagg som köps i Storbritannien bärs i genomsnitt 6 gånger innan det kasseras.
Snabba förälskelser, men ingen tid för äkta kärlek.
Modejournalisten Sofia Hedström som bor i New York och som en dag kände sig överväldigad av de snabba trendväxlingarna gick igenom en årslång modedetox.Hon beskriver sig själv som ett passivt okreativt våp som bara släpade hem kassar med nya kläder på ett oreflekterat sätt.
365 dagar utan att köpa ett enda plagg.
Samtidigt åkte hon omkring och träffade människor som i stället för att köpa nytt ändrade på plagg som inte gick att bära längre. Hon skrev boken Modemanifestet.
Svenska och amerikaner har tagit emot boken på helt olika sätt. Svenskarna tilltalas av detoxdelen, medan amerikanerna är mycket mer inne på att sy om sina plagg och bära dem på nya sätt. Det visade sig att det finns en stark rörelse i USA med människor som vårdar och älskar sina garderober.
Sofia Hedström säger att den stora förändringen för henne kom när hon började göra om sina plagg. Klippte av ärmar på klänningar, broderade, satte på applikationer och fixade till dem så de blev mer personliga.
“Jag tar ansvar för min garderob, och med ansvaret följer glädje, stolthet och kärlek” , säger hon.
Hur ska modeindustrin möta den trenden?
Calle Peyron, författaren till Superbrands, talade också på seminariet. Hans svar är att modeindustrin måste intressera sig mer för det som händer när klänningar, väskor och skor finns hemma i garderoberna.
Hjälp att vårda det vi köpt, men också att ta ansvar för en eftermarknad, som Filippa K .
Han menar att framtidens konsumenter vill ladda sina saker med mening.
Och att alltfler bekänner sig till en mer hållbarhetsinriktad livsstil.
Men allt är inte persedelvård. Nya sätt att skaffa nya saker: byta, hyra, köpa och sälja till varandra det vi tröttnat på.
Eller bara köpa det som håller för kärlek.

Bluffaktura? Nej fakturabedrägeri borde det heta!

De som skickar ut bedrägliga fakturor är inte bluffare. De är bedragare med en kriminell agenda.

Den senaste tiden har de så kallade blufföretagen uppmärksammats. Det har traditionellt varit  så kring jul och sommarsemester-bedragare som skickar ut oriktiga fakturor blir mer aktiva, eftersom de hoppas att företagen tappar uppmärksamhet när ordinarie personal inte är på plats.

Svensk Handel, Företagarna och andra organisationer varnar, och i media finns tips om hur företag ska skydda sig och intervjuer med drabbade.

Men i år är det annorlunda. Fakturabedragare har blivit mer förslagna och mer aggressiva i takt med att småföretagare blivit mindre lättlurade. Hot och skrämseltaktik ska få företagare att betala.

De oseriösa företagen ringer upp, hänvisar till ett avtal som ska ha ingåtts och som nu ska betalas. Krav tagna ur luften. Någon gång kan den drabbade erinra sig ett “erbjudande” som de inte nappat på.

De oseriösa skickar inkassokrav, hotar med stämning, och den företagare som är livrädd för att stämplas som dålig betalare faller till föga.

Obehagliga telefonsamtal där företagare får höra vad som ska hända om de inte betalar har blivit vanliga.

Ibland tippar de över gränsen till vad som borde rubriceras som olaga hot.

De kallas blufföretag. Det de skickar ut kallas bluffakturor. Men vad är en bluff? En bluff låter som något varje vettig person borde genomskåda. Den som bluffar är smart, nästan charmig.

Bluffstopp är ett enkelt kortspel som barn gillar.

Men de oseriösa företagare som skickar falska fakturor från Bjuv eller Borås är inga harmlösa bluffare. De är bedragare. Brottet är grovt bedrägeri.

Hitintills har varken polis eller åklagare ödslat krut på “blufföretagen”, men nu har en åklagaren Tord Josefsson i Helsingborg börjat nysta i en härva. Två män som skickat enorma mängder bedrägliga fakturor från Bjuv sitter häktade. Brottsrubriceringen är grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri.

Tord Josefsson säger att det är viktigt att ändra attityd till dessa företag, precis som man för några år sedan slutade att betrakta ungdomar som sprayar ner tunnelbanevagnar med tags som “klottrare”. I dag åker de dit för skadegörelse, och fenomenet har minskat i omfattning.

Ska 2012 bli året då polis och åklagare kraftsamlar för att få bukt med fakturabedrägerierna? Ska Ekobrottsmyndigheten få mandat att lägga sina resurser på fakturabedrägerier?

Dags att utmönstra ordet bluff – och kalla företeelsen vid dess rätta namn: fakturabedrägeri.

 

Lars Birkeland blir vd för Kronans Droghandel

I våras träffade Dagens Handels utsända Lars Birkeland, vd för Norges största apotekskedja Apotek 1. Apotek Ett som vi säger på svenska hade varit inne i Sverige och vänt. Snabbt sålde de sina apotek till Apotek Hjärtat.
Nu satt Lars Birkeland, vd för Apotek En som det heter i Norge
landets största och mest framgångsrika apotekskedja och fick frågor om hur den norska omregleringen hade förlöpt och om skillnaderna mellan norsk apoteksmarknad och svensk.
Han berättade bland annat att den norska apoteksmarknaden hade varit betydligt mer fragmenterad och gammeldags än den svenska innan den omreglerades i början på 2000-talet. Apotekare fick sina privilegier av Kungen, och apoteken var inte speciellt flashiga.
I Sverige hade Apoteket AB agerat mycket proffsigt inför avregleringen och lagt grunden för en stark marknadsposition genom att satsa på handelsvaror, utbilda personalen i kundservice och skapa ett fräscht modernt butikskoncept.
I Norge hade Apotek 1 blivit den proffsigaste aktören och skapat en kedja med omkring 250 apotek. Det är en tredjedel av den norska marknaden och Apotek 1 åtnjuter samma starka konsumentförtroende som Apoteket AB.
Det måste ha varit lite ovant för den norska prestigekedjan att vara en udda liten spelare på den svenska marknaden.
Den rollen passade inte.
Lars Birkeland sade att de snabbt insåg att de skulle kosta otroligt mycket pengar att nå en tillfredsställande marknadsandel på den svenska marknaden.
Nu kommer han till Kronans Droghandel, en stor spelare på den svenska marknaden som haft en tillförordnad vd hela hösten. Kronan har haft en lite försiktigare etableringsstrategi är exempelvis Hjärtat, är delägt av KF och finns ofta samlokaliserade med Coop Forum.
Den svenska apoteksmarknaden är tuff. Ännu har befolkningen inte vant sig vid att gå till apoteket med alla sina problem, utan apotekskedjorna får dela på en tämligen konstant kaka av receptfria läkemedel som utgör kärnaffären. Receptbelagda läkemedel utgör fortfarande cirka 80 porcent av de svenska apotekens försäljning.

Situationen är annorlunda för Apotek1 i Norge. I dag ligger läkemedelsförsäljningen på 60 procent av Apotek1s omsättning. Resten är handelsvaror, 30 procent, och receptfritt 10 procent.
En branschglidning sker gentemot både parfymerier och hälsofackhandel.
Apotekskedjorna blir allt större på hudvårdsprodukter, och de har också tagit in hälsofackhandelns beprövade storsäljare i sortimentet.
- Norrmännen handlar gärna både skönhetsmedel och kosttillskott på apotek., eftersom de upplever apoteken som garant för att produkterna är säkra och verksamma, sade Lars Birkeland i våras.
Det är den erfarenheten han tar med sig till Kronan.

Butiker kan använda e-handelsidéer för smidig julhandel

Fick en länk på twitter. Länken går till en artikel i danska Politikken och den handlar om att danska elektronikhandlare är rejält sura på kunder som går in i butiken, får prylarna demonstrerade för sig, säger sig behöva tänka på saken och går hem och beställer billigare på nätet.
Vissa handlare försöker ta betalt för att prata med kunden. Det ställer inte kunden upp på.

http://politiken.dk/tjek/digitalt/forbrugerelektronik/ECE1483437/butikker-gaar-til-modangreb-paa-snyltere/

Detta “motangrepp på snyltare” som vissa handlare väljer att beskriva det, känns bakåtsträvande och som allt sådant poänglöst.
Gör i stället som Royaldesign.se med butik invid Sturegallerian i Stockholm.
Där kånkar Dagens Handels reporter in med famnen full av paket efter ett lätt desperat julklappsvep. Fyra havsblå filmjölkskålar fångar ögat.
Det är fina, men det behövs 6 stycken och förresten känns det närmast oöverstigligt att lasta ett paket ömtåligt tungt porslin ovanpå den redan tunga bördan.
Flickan i kassan har total koll på läget.
-Det finns åtta kvar på lagret, säger hon efter en snabb titt i datorn. Du kan få dem hemskickade till närmaste utlämningsställe.
Kunden fångas direkt. Betalar på stört och kliver med glada steg vidare i julhandelsvimlet.
Nästa dag kommer ett sms. De beställda varorna finns att hämta efter kl 17 i den lokala servicebutiken. Bara att svänga förbi med bilen, parkera direkt utanför.
Porslinshandlaren förstår att kunden inte har lust att bära grejerna genom stan.
Det borde väl också en elektronikhandlare förstå?

Våra sajter finns mobilt antingen vi vill eller inte

En sajt kan se helt ok ut på stor skärm, men likna råttlort i en mobil. Visst går det att zooma, men det blir svårt att få en överblick. Därför behöver företagen titta på hur deras sajter tar sig ut i mobilen och anpassa dem efter den nya verkligheten.
Här sitter vi på Dagens Handel i ett präktigt glashus.
Men det är inte vi som predikar – det är de kunniga personer som talat under dagen på seminariet Mobilanpassning eller app? som anordnades av Atomer&Bitar.
Några lärdomar från dagen:
Mobientos Emil Salonen:
7 procent av all webbtid läggs nu på mobilsurf, och det växer lavinartat. Mobilsurfen hör mer till det privata nätanvändandet, så den som vill nå konsumenten på ett personligt plan bör ha en snygg mobil närvaro, aningen som mobilanpassad sajt eller app.
Tidig morgon, tunnelbanan, när man väntar hos tandläkaren när man väntar på att barnen ska rita färdigt innan de ska gå hem från dagis, och sent på kvällen är topparna för mobilsurf.
Då snabbsöker vi efter fakta eller produkter, kollar facebook eller twittrar.
Så det är klart att den som erbjuder en vara eller tjänst som människor behöver i de situationerna ska vara väldigt noga med sin mobila närvaro.
Du ska veta att du finns där, även om du är irriterande ful.
Andreas Blåeldh på Cloud Nine säger att datorn alltmer glider över till att vara ett proffsverktyg, något man använder när man behöver stor skärm. Ungdomar nöjer sig med smartphone och Ipad.
- Ipad är ett underbart surfverktyg.
Det har Byggmax förstått – och skapat en Ipadanpassning som är full av instruktionsfilmer som kan användas medan man byggger sin altan.
Flera av dagens talare var överens om att det är bäst att basen bör vara en sajt som fungerar mobilt. På det kan man utveckla appar.
Och så finns det hybrider.
Aftonbladets Johan Åsén berättade om flera mer eller mindre lyckade app- försök och hur de har gjort en hybrid mellan app och mobilanpassad sajt.
Johan Åsén talar om att skapa beroendeframkallande appar och sajter.
Apoteket ABs varumärkeschef Eva Fernvall funderar mycket kring hur Apoteket ska kunna skapa appar som är till nytta och som också driver försäljning. Den 3 år gamla Pollenkollen är deras första lyckade exempel, men den saknar en viktig funktion – möjligheten att köpa/beställa medicinen direkt.
Det finns mycket mer att säga om detta, men vi återkommer i papperstidningen i vår med mer genomarbetade artiklar i ämnet.
Och så ska vi ta oss en rejäl funderare på hur vår egen sajt fungerar mobilt.
Vi tror nämligen att allt fler av våra läsare håller koll på nyhetsflödet via sina mobiler.