Dags att se nyktert på Kassalagen

Av: Dagmar Forne

När Dagens Handel skulle göra ett temanummer på ämnet Kassan visade sig detta vara ett mycket mer känsligt ämne än vi i förstone trodde.
En presentation av nya lösningar borde väl vara både okontroversiellt och lite småtråkigt, tänkte vi.
Ibland känner man sina ämnen och läsare illa.
Att tala om kassor var som att råka trampa i ett jordgetingbo. Effekten blev densamma – ett upprört surr.
Förr var det ett känt faktum att många företag inom kontantbranscher hade kassaapparater som var manipulerade så att de bara registrerade valda delar av det som såldes.
Detta ansågs av vissa leverantörer som en nödvändig förutsättning för att kunna sälja kassasystem.
För att stävja sådant oskick och för att öka skatteintäkterna, stiftades en lag om att alla kassor skulle förses med kontrollenheter. De skulle följa varje transaktion och därmed göra det omöjligt att fuska.
Det blev strålande tider för kassasystemsleverantörer eftersom handlare, frisörer, restauranger och andra fick tokbråttom.
Så här i efterhand erkänner också representanter från skattemyndigheten att det hela gick för fort, och att de faktiskt saknade kompetens att bedöma vilka kassalösningar som höll måttet.
Dagens Handels reporter har hört en rad historier om hur vissa leverantörer utnyttjade situationen och krängde på rädda handlare kassasystem med en otillförlitlig certifiering. Certifieringen utfärdades av ett kontrollorgan som sedermera gick i konkurs.
En siffra som nämndes i sammanhanget var att det i dag finns uppåt 40 000 otillförlitliga kassor som handlare köpt i god tro.

Samtidigt säger vissa att det pågår pajkastning mellan olika leverantörer inom branschen.
En strid som man helst håller sig utanför.

På skattemyndigheten är man dock nöjd med hur lagen fungerar
I våras skickades det ut pressmeddelande om att skatteintäkterna från kontantbranscherna ökat med 3 miljarder per år.
3 miljarder.
När lagen först presenterades sades det att lagen förväntades ge betydligt större summor till statskassan.
Sätter man tre miljarder i relation till att bara detaljhandeln omsätter över 600 miljarder, och att införandet av lagen krävt 100 000 kontrollbesök blir man lite fundersam.

Kanske de omfattande åtgärderna var till för att lösa ett gammalt problem som ändå var på väg att försvinna?

Detaljhandeln konsolideras. Kedjorna blir större. De största företagen är undantagna från kravet på certifierade kassor med kontrollenheter.
Växande företag har inte tid att hålla på med fusk.
Dessutom håller en ny infrastruktur med mobila kassor, digitala kvitton och betalning med mobiltelefoner på att växa fram.

Kanske det hade varit klokare att gå på de leverantörer som prånglade ut manipulerbara kassor och stoppa dem i stället för att tvinga varenda handlare att byta system?

Att handlarna så nyligen varit tvungna att investera i konventionella kassor blir bara ett hinder när de ska ta strategiska beslut om att kundanpassa sina butiker med modernare teknik.

Kassalagen kan nog ses som ett dyrt misslyckande.
Dyrt för handeln, och därmed också dyrt för konsumenter och skattebetalare.